Arvsrätt i Sverige beskrivs bäst genom tydliga exempel på hur lagar påverkar familjer när någon avlider och när kvarlåtenskapen ska fördelas enligt reglerna.
Arvsrätt skapar ofta frågor redan innan ett dödsfall har inträffat. Sambor utan gemensamma barn saknar som regel arvsrätt, om inte testamente har upprättats. Många utgår från föreställningar hämtade från filmer eller andra länder, där efterlevande partner alltid ärver bostad och tillgångar. Svensk lag bygger istället på ordningen mellan släktarvingar och den särskilda position som bröstarvingar har.
När arvsrätt i Sverige tillämpas får bröstarvingar alltid rätt till sin laglott, oavsett hur testamentet är formulerat. Sambor utan testamente riskerar att stå utan arv och tvingas lösa ut andra arvingar ur ett gemensamt hem. När arvsrätt i Sverige kombineras med testamente kan exempelvis en sambo ges rätt att bo kvar i bostaden, även om arvet egentligen skulle gå till släktingar.
Arvsrätt i Sverige och testamente
Arvsrätt i Sverige reglerar turordningen mellan arvingar, men testamentet avgör hur den fria delen av kvarlåtenskapen ska fördelas. För gifta gäller dessutom reglerna om giftorätt och bodelning, där efterlevande make ofta får en stark ställning före gemensamma barn. Särkullbarn kan däremot ta ut sitt arv direkt, vilket kan ge oväntade konsekvenser för efterlevande maka eller make om planering saknas.
Genom samtal med specialister på arvsrätt kan oklarheter redas ut kring arvskifte, enskild egendom och efterlevandeskydd, så att familjeförhållanden och önskemål faktiskt återspeglas juridiskt. Genom tydliga villkor kan egendom göras till enskild, skyddas mot framtida bodelningar och man kan bestämma att viss egendom går vidare i en speciell släktgren.